- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:296

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Roma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296 ROMA

hade med sig, men på det villkor, att en sabel
anskaffades, ty sådan var ej med. Då företog C. R. en
hetsjakt i det väldiga Neapel för att hyra en sabel
- och se! det lyckades. Klockan half 10 på kvällen
den 6 maj reste vi fyra, De la Gardie, Edholm,
Jentzen och C R., till balen, som var öfversvämmad
af italienska, franska och engelska sjöofficerare
jämte hela den napolitanska societeten. Den mest
beundrade på festen var - De la Gardie med sin
enkla och vackra dragonuniform, sitt ljusa skägg,
sin förnäma profil och sin ståtliga hållning. Man såg
nästan mera på honom än på Vittorio Em-manuele med sin
väldiga fläskvalk ofvanför uniformskragen. Musiken var
placerad på en balkong utåt torget, med inåt öppnade
fönsterlufter. Basfiolen, som var högre än fönstret,
sträckte sig uppe i mörkret, där den försvann för
ögat likasom basfiolistens hufvud. Det dansades med
samma arrangemang i flera stora salar. Där hörde
han för första och enda gången i lifvet musiken till
»Midsommarnattsdrömmen» af Men-delssohn, använd som
francaise. De sämsta dansörerna voro engelsmännen,
hvilka lufsade som björnar i sina ljusröda frackar,
med blodröda skärp öfver dem. Därtill förekom flera
gånger ännu en rödfärg, nämligen brandrödt cimbriskt
hufvudhår (skottar och irländare) Det var en verklig
blandad kompott!

Det behöfver knappast omtalas, att han hade sin
särskildt stora njutning af antika museet i Neapel,
det finaste i världen, finare än något, rikare till
och med än museet i Athens Theseion och särdeles
framstående med sina bronser. Och han har aldrig
funnit en plats, mera ägnad till stora drömmar, än den
ur askan framkallade jättegraf från antikens dagar,
som kallas Pompeji.

Däremot gjorde han ej någon visit på Vesuvius. Det
fick stå och röka med den blåa himmelen i sin
halfslumrande hemska verksamhet. I dess ställe besökte
han Sorrento och Capri med dess tjusande bergformation
och trolska »blå grotta». Men det härligaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free