- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:310

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Florens. Norditalien. Hemresa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 FLORENS. NORDITALIKN.
HEMRESA

dagar. Det vore till ingen nytta att här börja
tala om ett af världens märkligaste och bäst kända
museer. Dresdenermuséet hade han för öfrigt studerat
under sina första studentår i Sörmland i ett stort
illustreradt verk, utgifvet af Pecht, därur han
öfversatt ett ganska vidlyftigt utdrag. Detta kom nu
till pass. Han återsåg eller såg förverkligadt, hvad
han för mer än tio år sedan blott anat i halftydliga
skuggbilder.

Dagen slutade hyggligt därmed, att han i sin blygsamma
bostad öfverraskades af finnen doktor Krön, en vän
från de finska läkarnas studietider på 1850-talets
midt i Stockholm och Uppsala. Vi hade några högst
angenäma timmar under aftonens lopp på Bruhlska
terrassen. Det gjorde riktigt godt att få tala
modersmålet igen i ett längre sträck af timmar och
slippa tyskan. På senkvällen den dagen packade han för
näst sista gången sin reskoffert och for följande dag
från det älskvärda Dresden till Berlin, då för tiden
endast Preussens hufvudstad, där han genast rusade upp
på museet. Den 26:te, en söndag, gick han att tacka
Gud för den snart lyckligt fulländade studiefärden,
i Slottskyrkan. Vacker sång af unga gossar och vuxna
män - såg ej prästen och hörde ej ett ord af hvad
han sade, men satt stilla rörd med tårar i ögonen
hela tiden ändå - ty hjärtat var fullt. Skref på
kvällen bref till Peter Heise i Sorö: man kan nog
begripa, hvad det gällde. Märkvärdigt nog, fick han
samma afton ett litet bref från Heise med anmodan
att vara välkommen. Det var följden af en tidigare
öfverenskommelse i bref. Sista dagen, måndagen
den 27 april, skref han bref till den trofaste
korrespondenten Gustaf för sista gången. Eljes ägnades
dagen åt studier.

Och så kom den sista dagen, den 28 april, »in Sturm
und Regen». Han reste till Hamburg och Altona, där
han undergick en ledsam behandling i tullen och första
gången fick betala för medförda saker, ehuru det blott
gällde transito. Det var en dansk, som verkställde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free