- Project Runeberg -  Skrifter af Baltzar Cronstrand /
85

(1877) [MARC] Author: Baltzar Cronstrand With: Per Adam Siljeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

går till knifven; så säger man. I Rom sågs ett litet gräl
mellan ett par gatstrykare. Med förundransvärd ledighet
och hast kom en spetsig knif ur den enes ficka, att hota
den andre, som beskedligt nedlade saken.

Lazaronen, facchino, som passar på vid värdshusen eller
der han kan träffa resanden, för att bära hans saker, för
att gå ett ärende eller annars få biträda honom, kan reta
stenar på sig genom sina orimliga fordringar för hvad han
gjort, genom sitt skrik, sitt pock, sina svordomar vid ”Kristi
blod”. omvexlande med jemmer, med öppnande af den trasiga
skjortan för att visa huru ”han svettas blod”, om han t, ex.
gått femtio steg med en breflapp; med ett ord, hans ångest,
att han icke skall bekomma mer än han förtjenat, är
outsäglig. Har man icke ackorderat med honom på förhand,
så säger han i ögonblicket, som han sätter i golfvet
kappsäcken uppburen från gatan: jag skall hafva en piaster, gif
hit den. Nu börjar ett grufligt skrik, om resanden ej är
nog enfaldig att gifva det begärda eller åtminstone hälften.
Bjuder man hälften, så måste man nödvändigt lägga till ännu
något, för att få fred. Sättet är att bjuda 1/12 och dertill sedan
lägga 1/24 då finner lazaronen, att den mannen har möjligen
förut betalt lärpenningarne och är nu till och med
hederlig. Han finner sig då befogad att tacka, när han går.
Är ackord gjordt på förhand för bördan, så suckar
bäraren gräsligt och pustar under den. Han pockar nu på
högre betalning derföre att han ej visste den vara så tung.
Han svär och kastar den ackorderade penningen, som gifves
honom, ifrån sig, vänder ryggen till, säger att han skänker
efter sådan betalning. Han till och med börjar att gå sin
väg. Tar då resanden myntet och stoppar det lugnt i
sin ficka och tackar, så vänder snart lazaronen. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cronstrand/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free