Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alexandria. 1836 januari d. 20 kl. 11 f.m. upptäckte det
så mycket efterlängtade landet. Alexandrias bugtiga torn
från moskeerna, fyrtornet, skeppsmasterna, och öfverst
Pompeji kolonn resa sig ur en gul sandremsa, en kal låg
landarm, som sträcker sig ut mot hafvets vågor och som, med
allt hvad den bär af hus och kojor, väderqvarnar,
sandkullar och skansar, dunkelt synes ur dimma eller solrök
från Afrikas brännande öknar. Glädjen är allmän ombord,
man rustar sig till landstigningen. Ankartågen tillagas,
middagen också, och matsäcken skonas icke nu för någon
ovisshet om tiden för vår framkomst.
Staden synes tydligare, man börjar att nogare
bestämma kursen för det krångliga inloppet. Styrmannen är
sjelf på utkik i fockmastens topp. Nu paraderar flaggning
från paschans hela flotta i hamnen och snart börjar saluten
för andra dagen i rhamadan. En bät skickas ut från land
med lots. Ännu på för stort afstånd att till oss höras,
sätter lotsen sin figur i allehanda ställningar som tecken
huru vi skola styra. Åt venster visas ett stort O af
armarne, som råka hvarandra med fingerspetsarne. Det var
ett eldgap som tydde ät venster, emedan kanonerna som
dundrade voro åt venster. Till höger tecknas genom hela
figurens lutande ditåt och armarnes samtida utskjutande i
spets åt den sidan. Kurs, rätt som det går, antydes genom
rätt upp stående och armarnes uppskjutande, med bägge
händerna sammanlagda, åt höjden. Närmare skådad, var
denne lots en reslig man i turkdrägt med guldsömmar,
prydlig turban, sabel, och främst af allt en pipa lång som han,
men med mindre hufvud, ja så litet att munstycket af klar
bernsten syntes taga öfvervigt öfver skaftet, som hade fint
arbetade ringar i guld och emalj. Han stod midt i
snällseglande slupen. Besättningen utgjordes af ett par andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
