- Project Runeberg -  Skrifter af Baltzar Cronstrand /
115

(1877) [MARC] Author: Baltzar Cronstrand With: Per Adam Siljeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vederqvickas af solens blotta sänkning och färgas af en skön
aftonrodnad. Här kan endast natten gifva svalka och stänka
några droppar till dryck åt den törstande marken.

Ett nattläger likt det förra, och en dag ihetta. Resan
enformig. Nästan intet annat ombyte, än förändring i
sittställning från en öm punkt till en annan, som visst icke
är oöm. Man förargar sig öfver småsaker, tiger mest och
ser surmulen ut. Annars ingen brist. På frågan, hvar tages
bröd i öknen, kan köket från Cairo svara tryggt.
Karavaner med köpmansgods möta tidtals de resande. Några
hinna äfven upp oss på vägen från Cairo. Första dagen
sågs en kurir kommande från Suez på en dromedar, som
trafvade starkt. En sådan skall på en enda dag hinna
från Suez till Cairo, 27 lieues, då de friskast gående
karavaner dertill behöfva 2½.

Ännu en natt i öknen. När fram på förmiddagen man
såg tillbaka utåt det tillryggalagda fältet, låg det som en
oändlig sträcka mot vestern. Några höjder längst mot
horisonten syntes i fina strimmor såsom öar på ett haf,
ty jordytan hade böjt sig bort och lemnat endast de
högsta punkterna qvar mot himlaranden. Intet moln på det
blå himlahvalfvet, liksom hvilade inga bekymmer på denna
väg, om det eljest skall heta väg, ty det är blott en rad
kamelstigar, som ej vore ens på nära håll igenkännliga, om icke
såsom vägvisare funnes med korta mellanafstånd benrangel
efter stupade kameler och, rätt ofta, ett minnesmärke af några
små stenar, staplade på hvarandra, för att säga att en
menniska der uppgifvit andan. Beduinen tröstar sig med att ödet.
som regerar allt, velat hans nästas död der på platsen, och han
trampar så i lugn sin väg fram och söker att roa sin kamel
med en visstump, som i sina långa stela ljud är fullt ut
så enformig som vägen han tillryggalägger. Tålamod ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cronstrand/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free