Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
usel för ett oerhördt pris. Vatten måste köpas och var så
dåligt, att det icke en gång smakade de törstande från öknen.
Den nämnde Nikola hade vi sett i Suez. Han hade lofvat
säga till på förhand om vår ankomst till El-Tor, på det de
tre båtar, som der vanligen funnes, icke skulle aflägsna sig,
utan vi skulle kunna få uppgöra ett billigt ackord med
någon att föra oss öfver till Cosseir i Egypten. Mannen befann
sig nu bland stadens publikum, som församlat sig mot en
husvägg, utstyrde med pipor och turbaner, att mottaga vår
lilla karavan, som de upptäckt på långt håll. Han kom
emot oss och förde oss till sitt hus att få qvarter. Vi
sågo honom med glädje och gåfvo handen åt vår vän och
beskyddare. Våra ögon sökte först efter båt i hamnen.
En fanns. Vi gjorde ännu inga frågor om den, för att icke
visa oss angelägna, men läto undfalla oss att vi hade nästan
förändrat resplan och ämnade vända om till Suez kustvägen
för att se några bergtempel på den. Vår vän Nikola hade
beredt allt. Ingen båt fanns i hamnen eller grannskapet
mer än hans egen, hvilken uppgafs tillhöra en köpman på
annan ort. Oss presenterades skepparen, som begärde
1,200 piaster för öfverfarten, hvilken skäligen ej borde kosta
mer än 2, högst 300. Man åberopade engelsmän, som hade
passerat för en månad sedan och betalt för sitt fartyg
från Suez till Cosseir etthundra thalari eller 2,000 piaster,
ett pris som var galenskapsmässigt och ansågs så i Cairo,
Suez och Sinai. Vår grek företedde oss en bundt engelska
certifikater, att han vore hederlig karl. För öfrigt spelade
han tusen knep med oss angående båten, som vi ej visste
var hans förr än i sista stunden, då ett välvilligt öde tog
oss ur hans giriga klor, hvari vi nära fastnat, allt under det
han, såsom vi, fann att det begärda priset för båten var
skamlöst och beklagade, att man ej kunde hoppas att annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
