Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påkallade. Hos egypterna talade de formade massorna
om djupt allvar. Grekernas sköna konst var sinnlig och
försinnligad.
79.
Karyatider, menniskobilder, buro hus öfver menniskor:
ett begrepp om massornas klenhet.
80.
Att grekerna höggo på plats, eller sedan byggnaderna
uppkommit, kanneleringen eller refflingen i kolonner,
bevisas af en inskrift rörande en besigtning af Erechteion på
Akropolis i Athen. Jfr. Leake p. 430.
81.
Visserligen voro många tempel och byggnader i
Grekland under första civilisationen af trä. Huru templet i
Ephesus, som brann så väl? Egypternas byggnader
deremot synas, vid en ännu äldre tid, hafva varit, åtminstone
templen, af sten.
82.
Den skilnad finnes och synes alltid mellan t. ex. de
mexikanska, de etruriska, de vestra samt de nordligt
europeiska, de australiska, ja äfven de indiska folkslagens
fornåldriga formyttringar och de egyptiska, att alla de förra
befinnas i chaos ännu, utan antagen eller egentligen utförd
bild, som vore fint begränsad af linierna, eller af ändamål
bestämd. De senare deremot, de egyptiska, äro det; och de
äro ett konstlif. Också om de kinesiska kan man säga så;
samt, i den finaste mening, om de grekiska. Här har
konsten verkligen framkommit och, såsom i Egypten,
formen fått mått, fått geometriskt grundsinne, fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/cronstrand/0268.html
