Skrifter af Baltzar Cronstrand / 367 (1877) Author: Baltzar Cronstrand With: Per Adam Siljeström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brittiska museum, nationalgalleriet, museum för praktisk geologi och den
dermed förbundna bergsskolan, samt departementet för praktisk konst (intill
helt nyligen kändt under namn af teckningsskola).

”Det belopp som är föreslaget att användas för hvar och en af dessa,
under närvarande finansår, efter de kostnadsförslag hvilka blifvit förelagda
parlamentet under sista sessionen, och nu röstas af detsamma, är:

till	Brittiska museum (inrättningen)	52.343	£.
	(nya byggnader)	21,350	»
	(inköp etc.)	2,966	»
»	Nationalgalleriet	2.495	»
»	Museum för praktisk geologi (oberäknade geologiska
	undersökningar i landet — 5,500 £, och museum för
	irländsk industri — 3,348 £)	6,072	»
»	Departementet för praktisk konst (oberäknade provincialskolorna
	— 7,870 £)	10.050	»
	Summa	95,276	£.

”Hela den årliga utgiften för dessa nationalstiftelser, oberoende af de
summor hvilka äro anslagna att påkostas i sammanhang med dem, men utom
London, uppgår alltså till omkring 95,000 £, hvilka, tillagda den nyss
beräknade summan af 160,000 £, visa en totalkostnad med ett kapital af
mera än en fjerdedels million pund sterling på året — 3,060,000 rdr svenskt
banko — ”för ofvannämnde publika och privata stiftelser: ett sakförhållande,
hvilket, medan det ådagalägger att stor ansträngning, både från statens sida
och publikens, blifvit gjord till befrämjande af vetenskap och konst, gifver
ett desto större ämne till bedröfvelse deröfver, att, genom brist på enhet och
beräkning, det frambragt en jemförelsevis ringa direkt vinst för industrien.

”De oafvisliga behofven för detta land, sådana de visat sig vid expositionen
af 1851, hafva blifvit på det insigtsfullaste sätt framställda i en följd af
föreläsningar, som nyligen blifvit hållna i the society of arts”, efter ingifvelse
af h. k. h. prins Albert, societetens president. Dessa ”föreläsningar öfver
expositionen” visade omisskänneligen de hinder för utveckling af brittisk
industri, hvilka hittills funnits och härrört af brist på hjelp från vetenskaplig
undervisning, både allmän och särskild, för de olika grenarne af industri.

”Några få utdrag ur dessa föreläsningar skola icke anses sakna intresse,
då de ådagalägga den fasta öfvertygelse, som näres af flere detta lands ypperste
vetenskapsmän och praktici, om nödvändigheten att bereda sådan undervisning,
om England skall kunna bibehålla sin ställning såsom en industriel nation.”

Men jag slutar här dessa utdrag ur den vigtiga
handlingen.

De sista orden, som jag anförde af komiterade för
verldsexpositionen i London, äro lystringsord, hvilka skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>