- Project Runeberg -  Skrifter af Baltzar Cronstrand /
368

(1877) [MARC] Author: Baltzar Cronstrand With: Per Adam Siljeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höras öfver verlden, och som skola hörsanmas; ty allestädes
är den skatt till finnandes, hvilken också England måste
anlita, såsom den värdefullaste, nämligen förståndet, eller,
såsom komiterade benämnt den, sedan den blifvit myntad:
förståndselementet i produktionen.

Detta förståndselement i produktionen är allestädes
detsamma, och kan af intet land lemnas ur räkningen.

Det var sanningen, hvilken, skön såsom alltid, i smycken
blixtrade på segrens banér vid den stora
verldsexpositionen.

Eller hvadan denna veklagan från Englands män?
Hvarifrån den upptäckta missräkningen hos ett folk, som
förvärfvat sig öfver hela jorden namn att vara det bäst
praktiskt upplysta, och som skall behålla detta namn?

Finnes det väl en kraft, som kan motstå en omätlig
här af maskiner, dragna af millioner ånghästar? Ja, det
finnes en, och hon heter menniskoanden, som måste leda
maskinen nu och alltid, derföre att maskinen icke har och
aldrig får förstånd. I detta krig på industriens fält herrska
samma förhållanden, samma naturnödvändighet, som på
sabelns mark, slagfältet. Allestädes besegras de råa massorna,
om än omätliga, af de mindre, när i dessa hvarje öga ser
och tanken ljungar.

Men fattas det väl något i värdet hos blotta väfnaden
af den silkesfina tråd, som maskinen spunnit? Ja, industriens
skapelse lyder naturens, och värdet är ej tecknadt förr än
på blommans blad, der det talar till betraktaren.
Blommorna i industrien äro menniskoandens, äro konstens
skapelser.

Men är denna skönhetsprägel på industriens alster icke
onödig och en fåvitsk yppighet? Nej, icke mera än växtens
prakt hos en natur, som ej gör några onödigheter. En bof

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cronstrand/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free