Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - De hvita gnistorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 G
LEGENDER OCH BERÄTTELSER
begynte vandra — upp emot dem. Och kvinnan
följde honom, tigande.
Högre och högre stego de, sida vid sida.
Alltjämt bannade mannen med många vilda och
förbittrade ord. Men kvinnan gick alltfort stum bredvid
honom. Och då de nådde upp till en plats, därifrån
ingen stig längre förde och blott det vida mörkret
hvälfde sig öfver de öde nejderna rundt omkring,
rörde hon vid hans arm och visade bakom dem.
I det bleka och osäkra nattljuset såg han den
dal, där han brutit mark och odlat gröda. Under
tamariskerna såg han hyddorna, hvilkas väggar lyste
hvita af hvit kalk. Fållorna och den långa raden af
kättar såg han, inom hvilka fåren lågo slumrande
sträckta på marken. Fälten såg han, som hans
hacka röjt och hans hand besått, dammarna som han
byggt mot floden, brunnens hissverk och de långa
sädesskjulen.
Då talade kvinnan, och klangen i hennes röst
var en ny, så mjuk och sjungande, som då hon
ännu var den unga kvinna, han i forna dagar lekt
med och älskat: »Adam, herre, se! En ofruktbar
och tröstlös ödemark var denna mark och bär nu
frukt och doftar af höängar. Till detta hafva vi
gjort den I För vår bittra längtans skull, som dref
och brände oss, gjorde vi det. För vår eviga oros
skull som aldrig ville stillas och som vi aldrig för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
