Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Shah Jahans silfverbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAH JAHANS SI LF VEKBRO 55
Men då han nådde gårdens hörnpaviljong,
nedifrån hvilken muren stupade brant och där Agra låg
vid hans fötter, reste han åter hufvudet, och som
fordom, för länge sedan, vid trädgårdsportalen
framför den dödas grafhus, vinkade han de följande att
dröja, lösgjorde sin arm från dotterns skuldra och
trädde ensam in genom paviljongens kolonnmur.
Ja, det var åter en afton af de gyllne och
strålande, som så många gånger låtit drömmarnas plåga
och lisa växa upp i hans bröst.
Därnere i staden glänste åter skymningen
viol-blå på Pärlmoskéns silfverkupol — lik en sofvande
kvinnas fasta bröst, häfvande sig naket ur täckena.
På torgen vecklade fruktmånglarna samman sina
dukar, på hvilka deras varor legat utbredda, och
slängde en handfull halfruttna fikon ifrån sig åt de
kringstrykande hundarna. Några lösryckta toner från
en gäll rörpipa skuro genom luften från ett
karavan-seris kringbyggda gård, där tvenne män, hukade på
marken i en krets af resande köpmän och pilgrimer
från Benares, söfde en dansande kobra: bredvid sin
tomma bastkorg stod ormen rest som en käpp
framför dem, sakta hväsande och vaggande fram och
åter med sitt platta hufvud. På gatorna, där de
låga kasternas kvinnor obeslöjade kommo vandrande
från torgbrunnen, med de runda vattenkrukorna som
kronor burna på sina hufvud, och de heliga korna som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
