Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIDDAREN UTAN LAND
1.69
dur. Pass upp, han har gärna sin gång mellan
damerna!
Hertigen. Det är sent. Vi ha gått länge i
örtagården. Det är tiden att säga bönerna och därpå
söka hvilan. (Vinkar.) Kom med!
Hertigen, hofmästaren, riddarna och damerna ga
uppfor trappan in i borgen. Det skymmer starkare.
Andra damen:–-De äro infattade i
bucklor af röd emalj––
(De försvinna.)
Hertiginnan och riddar Rohault nalkas. De gå båda
med dröjande steg och sänkta hufvud. Pågen följer fortfarande
på afstånd.
Hertiginnan: Och mötte ännu flera äfventyr
den riddare, Ni berättade om?
Riddaren: Ja, madame, många och underbara.
Han kämpade i olika furstars härar, och ej många
äro de landgränser, vid hvilka han ej någon gång
stått på vakt.
Hertiginnan: Han vann ära och rikedomar?
Riddaren: Ja, madame. Men på den ära han
vann, satte han föga pris. De rikedomar, man gaf
honom, bortslösade han snabbt. Sådan var han.
Han var en sådan, som med ingenting kunde vara
lycklig.
Hertiginnan: Sällsamt...
Riddaren: Han förblef, hvad han alltid varit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
