Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 LEGENDER OCH BERÄTTEI.SER
hur hela nejden blir så hvit som i snö eller rimfrost
— och det ångar som fuktig andedräkt ifrån kärren ... ?
Ja, det är i sådana nätter man längtar. Men jag vet
icke, om det är till hofvet jag längtar...
Riddaren: Men till hvad?
Pågen: Man vet ju icke alltid, herre, hvad man
längtar efter.
Riddaren: Nej, man vet det icke alltid...
(Tystnad.)
Men du har ändå blifvit kvar?
Pågen: Ja, jag har blifvit kvar.
Riddaren: Är det din fader, som velat det,
baronen af Chambroix?
Pågen: Jag ville det själf. Jag har icke begärt
något annat. (Kastar om.)
Ja, också min fader har velat det. Han önskar
fostra mig i hård tukt och sträfhet.
Riddaren: Det är ju också godt för en ung
riddare att fostras på detta vis.
Pågen: Ja, herre, så menar också min fader.
I dessa trakter helst, längst ute mot hafvet, där det
är af nöden att som ingenstädes vara vaksam och
alltid beredd. Ni skulle se min faders borg, herre.
I en nejd än mer ödslig och öfvergifven än denna,
ännu längre ut mot skummet och bränningarna ligger
den. Måsarna häcka i klippan, på hvilken den hvilar,
och då det går storm, sprutar vattnet upp genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
