Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
LEGENDER OCH BERÄTTEI.SER
Pågen: Då äro de icke värda det. ..
Riddaren: Värda, hvad?
Pågen (sökande ord): Värda–sina egna lif.
Riddaren (bittert): Och hvad finnes det då,
hvarför det skulle kallas något värdt—detta, lifvet själft?
Pågen (ser på honom; tvekande): Frågar Ni mig det?
Riddaren (tiger; därpå med bestämdhet): Ja, jag
frågar dig.
Pågen (som nyss)-. Hvad vet jag? Vet man det
ens? Men kanske anar man det. Bedriften.
Stordådet. (Lägre.) Och kärleken af en kvinna.
Riddaren: Ja, ja . . . (Borta i egna tankar; hviskande):
Och kärleken af en kvinna...
(Plötsligt, ser upp.)
Hvarför är du här, Olivier? Du far inte stanna
kvar! Gå! (Befallande.) Gå! Strax!
Pågen (nästan bönfallandc): Å, låt mig fa stanna!
Jag är icke trött. Det är ännu icke sent. Månen
lyser öfver trappan — då är det ännu icke midnatt.
Riddaren (häftigt): Nej, gå! Jag befaller dig!
Jag vill vara ensam.
Pågen: A, hvarför... (lians blickar falla på
riddarens luta, som han lagt på bänken bredvid sig.) Är det
därför, att Ni vill spela?
Riddaren: Hvarför frågar du det?
Pågen: Jag vet ju, att man då söker
ensamheten helst...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
