Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
LEGENDER OCH BERÄTTEI.SER
med oväntad ömhet): Vill du icke förtro dig åt mig? Blef
hjärtat med ens så tungt?
Pågen (ser beslutsamt upp, biter hårdt tillsammans munnen,
stryker håret tillbaka från sitt heta ansikte; därefter): Å,
tillgif... 1 Ja, jag grät. Hvilken skam för en man att
gråtal
Riddaren (ler vänligt): Du är bara ett barn ännu.
Och ... ja . . . det finns gånger, då också en man
gråter.
Pågen (tvekande): Har också Ni gråtit — någon
gång . . .?
Riddaren: Ja — ibland — då ingen sett det...
Pågen (som nyss): Och hvarför grät Ni,
riddare ...?
Riddaren: Hvarför — hvarför...? Tror du att
du förstode det, om jag sade det?
Pågen: Jag vet ej, herre . . .
Riddaren (stilla): Därför att jag var ensam och
fattig. Därför att mitt rike var förödt och härjadt.
Därför att ingen fanns, som älskade mig i hela
världen. Därför att den, jag älskade, var långt borta
och hade glömt mig.
Pågen: Ni älskade någon — en skön dam?
Riddaren: Ja, en mycket skön. Ingen annan
har jag sett, som jag funnit så skön. Så skön, att
jag sedan aldrig kunde glömma, hur skön hon var.
Måste bara längta, längta...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
