Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIDDAREN UTAN LAND
1.101
jag dig icke att gå? Hörde du ej, att jag
befallde dig?
(Häftigt):
Gå, säger jag dig! Gå!
Pågen (reser sig): Ja, jag skall gå nu. En god
natt, riddare!
Riddaren (nickar förströdt): Gå ...!
Pågen bugar och aflägsnar sig till vänster. Men då han
kommit så långt, att den andre ej längre ser honom, stannar han,
dold i mörkret under träden. Han spanar upp mot borgen, där
det ännu brinner ljus i gafvelfönstret. Han betraktar det med
återhållen andedräkt, spejar så åt höger, och då han ser, att
riddaren ännu dröjer, drar han sig djupare in i skuggan och
blir kvar.
Riddaren har också rest sig från bänken. An en gång
går han bort till bröstvärnet till höger och ser utåt, återvänder
med försiktiga steg, spanar, också han, omkring sig, utan att
upptäcka pågen, stannar på scenens midt, stödd mot en trädstam
och med blickarna fasta mot trappan, hvarifrån nu det sista af
månskenet försvunnit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>