Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Löftesskeppet - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
LEGENDER OCII BERÄTTELSER
Namnet ja .. . Han hejdade sig och blef
betänksam, när han kom så långt. I själfva verket var
det en sak, han sedan flera månader i förväg gått
och grundat på, och när det nu måste afgöras, blef
det stopp i arbetet i flera dagars tid. Ty namnet
— han hade alltid tänkt sig att namnet skulle vara
Jenny. Men nu var det ju omöjligt, stört omöjligt.
Han ville inte tänka på henne vidare, inte minnas
henne ens. Jenny fick hans skuta aldrig heta. Men
hur han grundade, fann han intet annat, som passade
lika bra. »Rättfärdigheten» — efter briggen som far
hans fört, hela Österhamns stolthet en gång i tiden?
»Mercurius» eller »Assurancen» ... ? Ja, det var
vackra namn, men krångliga att stafva riktigt. Och
så kom namnet dit ändå — just »Jenny». Det var
ju ingen, som skulle få veta om det... Så det gjorde
egentligen detsamma...
Och när namnet stod där, var skutan färdig.
Han tyckte, att allt med ens blef så trist och
tomt. Det hade varit en god sysselsättning, arbetet,
och han ville icke, att det skulle vara slut. Det var
säkert något, som återstod... Han mönstrade sitt
verk, fram och bak. Jo, där var en ripa i målningen
längs kölen, den måste sättas i. Ängeln kunde
gärna få gula prickar på skorna. Så småningom
fann han både det ena och andra, som kunde göras
bättre eller vackrare. Han ville aldrig höra upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
