Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Löftesskeppet - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 LEGENDER OCII BERÄTTELSER
impuls han följde, då han sköt dörren på gafvel och
trädde in. Han hade inte varit därinne på länge,
förnekare och hädare som han var. Det var väl af
nyfikenhet bara att se, om allt var sig likt.
Inne i själfva kyrkan var det ljusare än därute
i förhuset. Ja, där var allt sig likt. Öfver altaret,
under en pelarburen båge, hvilade fortfarande Guds
lamm med sin korsfana på Lifsens förseglade bok,
medan änglabarn fladdrade kring solen däröfver och
de hvita träkvinnorna i deras blåsiga kläder på ömse
sidor pekade upp emot den, Tron stödd på sitt
ankare, Hoppet med sin kalk och sin dufva högt buren
på handen. På predikstolstrappans räcke stodo
evangelisterna tripp trapp troll, men på himlen däröfver
trampade Kristus själf domedagens stora drake under
fötterna. Och på bänkarnas slutna dörrar lyfte
apostlarna sina fingrar, undervisande och förmanande, i
röda, blå och gröna mantlar.
Ett par rutor i de blyspröjsade fönstren stodo
öppna. I draget gungade de blankskurade
malmkronorna fram och åter på sina långa, med runda
träkulor omgifna järnlänkar, och det silande nattljuset
bröts i smala, oklara reflexer i underdelarnas stora,
tunga klot och mässingslampetternas kupiga speglar.
En svala hade förirrat sig in. Hon flaxade med
vingarna mot hvalfven, under hvilkas affallande puts
skymtade helgonmålningar och bruna bladslingor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
