- Project Runeberg -  Legender och berättelser /
237

(1912) [MARC] Author: Carl R. af Ugglas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Stjärnorna och ödet - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STJÄRNORNA OCH ÖDET 237

»Farbror, farbror, farbror...!»

Det var alltså så illa! Värre än han tänkte sig.
Han stod stilla och lät henne gråta ut.

Wenn junge Herzen brechen ...

Heine-strofen kom för honom igen.

Und müssen sich dock betrüben
und gar zu Tode quälen ...

»Ellen ...» Nu kelade han med henne som ett
småbarn. »Hvad är det, Ellen? — Kan inte gamla
farbror fa veta det?» Men då hon ingenting svarade,
bara snyftade, snyftade, sade han:

»Kom med farbror hem, Ellen, så fa vi prata
och ska försöka hitta på någon utväg ur det
tråkiga.»

Hon ville inte, hon skakade på hufvudet. Men
då han vidblef, fogade hon sig till slut och följde
honom.

Medan de gingo blef hon lugnare, och
snyftningarna stillade af i några sista långa, gurglande
suckar. Hon sade ingenting, men han hade en känsla
af, att hon var honom tacksam.

Så voro de framme. De gingo den korta
trädgårdsgången upp och in i lektorns hus — ärfdt af
hans far, ett af de äldsta i staden. Det var lågt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crulegber/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free