Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. F. D. KAMMARPAGEN, GENERALADJUTANTEN JUSTUS CHRISTOFER VON SCHOTINGS BERÄTTELSE OM STATSKUPPEN DEN 13 MARS 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
armarne och sammanknäppte sina händer öfver hans bröst.
Härunder hade Kungen, som hade händerna lediga, fattat i
sin värja och, ehuru med svårighet, utdragit den, hvarpå
Ulfsparre steg fram och vred den ur hans hand, då
Adler-creutz sade, att Kungen genom sitt nekande till deras böner
tvungit dem att för fäderneslandets räddning arrestera honom.
Vid Kungens rop på hjälp och förräderi skyndade de i
röda rummet och garderoben varande personer mot dörren
till det blå rummet, drogo sina värjor och sablar och försökte
intränga, men dörrarne, som gingo inåt det blå rummet,
fast-höllos af bröderna von Otter, ett par handfasta karlar, så att
alla försök till deras öppnande blefvo fruktlösa. Lewenhaupt
sparkade ifrigt på dörren, så att nedre spegeln gick lös;
kammarhusaren, som fått tag i en eldgaffel, stack den emellan
dörrarne, då de vid det starka påträngandet utifrån gläntade
litet, och i den därigenom uppkommande springan instack
Drufvan sin värja, som därvid afbröts. Medan dessa
fruktlösa bemödanden förehades, var Kungens arrestering
verkställd. Adlercreutz öppnade då dörren, gick ut i det röda
rummet, ryckte generaladjutantskäppen från öfverste af
Me-lin, vände sig till gref Lewenhaupt och sade; »Jag får bedja
grefven lemna mig sin värja.» Lewenhaupt svarade: »Med
denna käpp» (lyftande på den svarta käpp, vakthafvande
kaptenlöjtnanten alltid brukade) »lemnar man intet sin värja»;
hvarpå Adlercreutz, sägande »då får grefven ursäkta att jag
tager den», tog värjan ur hans hand och lyftande på
general-adjutantskäppen befallte placemajoren Martinau föra
Lewenhaupt och Melin i generaladjutantsrummen, där de tills
vidare förblefvo arresterade.
Under tiden hade en lakej från garderoben sprungit
uppför trappan till öfre våningen in i Drabantsalen och ropat,
att de måtte skynda ner, ty Kungen våldfördes.
Drabanterna skyndade då utför trappan genom garderoben och
kommo i dörren till det röda rummet. Detta ögonblick var
kinkigt, ty fastän succours kunde väntas af den mängd om
företaget underrättade officerare som funnos i Pelaresalen, fanns
dock icke på stället flera än de elfva, som verkställt
arresteringen, och drabantkåren var talrik; men Adlercreutz
bibehöll sin vanliga présence d’esprit, tillslöt dörrarne till det blå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
