Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. ÖFVERCEREMONIMÄSTAREN LEONHARD VON HAUSSWOLFFS BREF 1809—1810 TILL EXELLENSEN GREFVE NILS POSSE Å HELLEKIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag. Hofmarskalken Silfversparre var den, som höll
Konungen, medan värjan tycktes af honom.
En stund efter, jag vet ej precist huru tidigt på f. m.,
lemnades hans excellens grefve Ugglas och grefve Carl
Ström-felt inne hos Konungen att förmå honom ytterligare till att
besinna sig, då han tycker värjan af Strömfelt, man säger
utan att han känt det, och springer hastigt ut genom den
dörren, som går till de små prinsessornas rum, deras
garde-robstrappa utföre till Lejonhvalfvet. Detta i moment
kunnigt, löpa några officerare efter, och general Adlercreutz,
som ej kände kartan af slottet, sprang kungens stora trappa
och öfver borggården. Emellertid hade jägmästaren Greiff
motat Konungen, som med Strömfelts värja ville gifva honom
ett dödshugg, det han med vänstra handen parerade undan,
men blef i armen legert blesserad, höll dock med den högra
Konungen fast, till dess flera officerare tillkommo, hvarefter
de genom gångarna bar Konungen upp; men som de ej
kände den lilla trappan, skedde tåget till drottningens stora
trappa, uppföre den i hans rum. Konungen, afdånad, hade
i trappan kommit sig före, och ropade då åt därvarande
fördubblade poster »Faner», men utom det att de skyldrade,
gjordes intet af dem ett steg.
En mängd af officerare voro på Konungens sida och i
rummen samlade, och bevakningen blef efter denna scen, som
man önskat kunnat undvikas, starkare. Därvid lärer litet
glömska hos vederbörande varit, att de med syrtuter och
just ej rätt klädda infunnit sig å hans rum och kring hans
person, samt att tvenne mindre behagliga personer, herr
Schultz och herr Claesson, exadelsmän, som i Norrköping
afsade sig adelskap, äfven voro där, och baron Jacob
Ceder-ström, som i detta krig förlorat det ena benet, var där äfven.
Syrtuterna etc. tillsade hans excellens Klingspor dem att
aftaga eller gå hem [och] kläda sig, och Konungen yttrade,
att han trodde, det, om han skulle bevakas, borde det ske
af verkliga officerare och ej sådane, som ej mera vore det.
Cederström har Hans Maj:t varit nådig emot och befallt
honom sätta sig, efter det ej kunde annat än fatiguera
honom att så länge stå. Huru de andra bägge, som man
tycker ej bort kunna komma in om Slottet, när så sträng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
