- Project Runeberg -  För hundra år sen. Skildringar och bref från revolutionsåren 1809-1810 /
102

(1909) [MARC] With: Carl af Petersens, Sam Clason
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. ÖFVERCEREMONIMÄSTAREN LEONHARD VON HAUSSWOLFFS BREF 1809—1810 TILL EXELLENSEN GREFVE NILS POSSE Å HELLEKIS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*

för att se, om desse herrar voro där. De voro ej nämnde,
men man igenkände dem, och påstås af flere hörare, att
memorialet varit ganska kärnfullt. Det lades på bordet.

Rörande brukspatronerna har baron Otto Ramel
propone-rat, att de, som hade 500 sk: <S> smide, borde få sitta på
adeliga fullmakter, hvilket blifvit bestridt af grefve Axel
Ha-milton att maka dem till Borgareståndet. Baron Stael von
Holstein åter hade talt väl, som man säger, och projekterat,
att de, som ega stadsförmögenhet, böra höra till
Borgareståndet, de åter, som hafva jord, borde hafva säte i
Bondeståndet. Detta har äfven blifvit lagdt på bordet. Flere
talare hafva varit, men lära funnits af ingen betydenhet, efter
min berättare ej gifvit mig matiére till brefvet.

I alla fall är underligt, att det dröjer så länge med
konsti tu tionsfrågan. Själfva akten har blifvit i måndags uppläst
på klubbarna och vunnit där bifall, så att man dessa dagar
förväntat den förekomma. Mig är försäkradt, att man uti
den ej glömt den vördnad man bör hafva för konungamakten,
så att den blifver stor; men med vissa §§ är man ej så
särdeles nöjd, emedan man tror i dem ligga något fint gift,
som kan framdeles vilja nyttjas till ändringar uti den. En §
skall innehålla, att framdeles grefvar, friherrar och adelsmän
ej kunna sträckas längre än till äldste sonen i rätt
nedstigande linea. Jag har hört, att det är något, som kittlar de
ofrälse stånden, men känner förresten ej rätta sammanhanget
däraf och har ej heller hört, huru det skall gå med döttrar.
Vinnes på ena sidan, att ej en hel hop strax kommer att
intaga de blå bänkarne, så kan på den andra sidan sluteligen
blifva brist på adelsmän, och ömkeligast, om capita blifva
som gref Thure Bielke och grefve Höpken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cs100/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free