Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. ÖFVERCEREMONIMÄSTAREN LEONHARD VON HAUSSWOLFFS BREF 1809—1810 TILL EXELLENSEN GREFVE NILS POSSE Å HELLEKIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, då Kungen gifvit det anförde nådiga yttrande, och ännu
obegripeligare, att en fråga om konskription kunde uppstå,
då man har i så friskt minne den olycka, som
landtvärns-utskrifningen gjort i detta land.
En annan sak har åter framkommit, som gjort schism.
Professor Schulzenheim, som alla riksdagar haft ett långt
memorial om skjuts, har äfven framkommit med det denna
gång, och när därtill lägges Böndernas pretention, att Adeln
för säterier bör skjutsa som de, kan man väl föreställa sig,
hvad jäsning som blifver. Hos landtmarskalken har varit i
förgår en samling af Adeln att rådgöra i ämnet; man påstår
ventilationerna varit varma.
Bondeståndet hade ännu i lördags intet underskrifvit
konstitution. Den §, det fäster sig vid, är den 114 och lyder,
som följer:
§ "4-
»Konungen låte Sveriges Rikes Ständer deras privilegier,
rättigheter och friheter åtnjuta, beroende det på samteliga
Riksens Ständers öfverenskommelse och Konungens bifall,
att låta dem undergå de förändringar och jämkningar, som
rikets behof kunna fordra.»
Bonden Mats Persson, jag vet ej ifrån hvad landsort, har
uti sitt stånd ingifvit protest häremot: »Att, ehuru berörde
§ lemnade anledning hoppas billiga jämkningar i de andre
ståndens privilegier, trodde Mats Persson likväl, att innan
sådane jämkningar verkeligen egt rum, privilegier icke borde
i grundlagen bekräftas, till hvilken reservation han funne sig
så mycket kraftigare föranlåten, som hans stånd i dess
nuvarande betryck gjorde sig förhoppning, att all jord skulle
någorlunda jämlikt deltaga uti rikets tryckande bördor
äfven-som uti forsvarsanstalterne, hvarigenom riket vunne en
förökad styrka.» Jag minnes ej dagen, då denna sak företogs
hos Adeln; men då hafva flere talt uti saken, och i
synnerhet magister Silfverstolpe ingifvit ett dictamen ad
protocol-lum, som man med mycken distinktion omtalar, och Adelns
beslut togs med lika värdighet som förra gången och det
enhälligt utan votering, att saken intet kunde upptagas. På
den ena sidan kan man väl säga, att Adeln vid denna riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
