Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. ÖFVERCEREMONIMÄSTAREN LEONHARD VON HAUSSWOLFFS BREF 1809—1810 TILL EXELLENSEN GREFVE NILS POSSE Å HELLEKIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magdeleine Strokirch fått se henne, hade hon varit nöjd med
sin fru och ej kunnat hafva något att invända.
‘ Prinsessan tågade från sitt palais till Slottet med all den
prakt henne egnade. Tvenne hennes sjuglasvagnar, bespända
med 6 hästar, uti hvilka fröknarne åkte, gingo främst,
därefter Hennes Höghets vanliga granna vagn, uti hvilken dess
hofmästarinna åkte med sällskapsfrun frammanför sig. Efter
dem kom Prinsessan i en statsvagn, bespänd med 6 hvita
hästar, körde af hennes stallmästare Rothlieb. På taket låg
en stor förgylld förstelig krona. Ikring vagnen gingo
Hennes Höghets kammarherrar och kavaljerer samt löjtnanten af
Lifgardet till fot Stellan Mörner, bakom vagnen livrée och
utomkring herrarne stånddrabanterne, jag minnes ej, om de
voro 6 eller 8. Hennes Höghet var klädd i en med blankt
silfver rik klädning och beprydd med sina vackra juveler.
Dess sätt att vara är Eders Excellens kändt, och hon var nu
som alltid prinsessa.
Uti procession till kyrkan hade hans excellens Ugglas
hatten på sig, oaktadt Drottningens bägge ledare voro obetäckte,
men ifrån kyrkan var han som de, ty jag fick af en händelse
veta misstaget och sökte ett tillfälle säga honom etiketten,
dock med all vördnad för excellensen, det förstås. Jag måste
dock bekänna, att det ej kunde ske utan en liten pisksmäll, ty
han yttrade: »Hvarför säges ej sådant till»? och fick till svar: »Ty
det förstår sig af sig själf, att man har égard för fruntimret.»
Hela ceremonien var mindre lång än de bägge förra
kröningar, hvarvid jag officierat, ty procession började 50
minuter på 10 f. m., och klockan I/2 4 e. m. voro vi på Slottet
tillbaka. Deras Maj:ter behöfde hvila, och en liten middag
lärer varit uti deras inre rum. Uti Drottningens matsal har,
som jag hört, varit ett bord för 50 å 60 personer; men jag
känner ej, om någon därom varit averterad, utan har hört,
att ingen synts där såsom värd eller värdinna, men väl att
man funnit ätande figurer, som, sedan de fått sitt behof,
uppstigit, och att på ett hörn af hästeskobordet några af damerna
fått nippra i sig litet, och en och annan excellens kunnat få
ett ’rum och litet af les débris.
Jag kände ej något bord vara, utan hade, som Eders
Excellens vet att jag i stora ceremonier brukar, ätit min frukost,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
