Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. ÖFVERCEREMONIMÄSTAREN LEONHARD VON HAUSSWOLFFS BREF 1809—1810 TILL EXELLENSEN GREFVE NILS POSSE Å HELLEKIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med samma förundran, som vi här anse det vidsträckta
befäl både till lands och sjös, som öfveramiralen baron Puke
fått, lärer Eders Excellens äfven emottagit tidningen därom.
Jag är fullt öfvertygad, att Puke med den loyalité, han har
i sin karaktär, intet kan vara nöjd därmed. Han har såsom
generaladjutant hos sig fått öfversten för Skaraborgs
regemente baron Carl Henric Posse, en af Adlersparres förtrogne,
och därjämte har han valt sig flere mindre adjutanter, hvilkas
antal väl torde ökas, efter en generalissimus bör väl hafva
en mängd. Jag undrar ej på, att de unga officerare hågfällas
för dylika förordnanden, ty de blifva alltid ihågkomna. Man
uträknar, att detta befäl till Puke är en effekt af den jalousi,
som Adlersparre har till Adlercreutz. Hos honom såsom
Konungens generaladjutant var nu hela detaljen förenad, ty
den var i förra Konungens sista tid delad emellan Tibell,
som var det för hela armén, och sist herr Melin, som endast
hade befälet i staden. Genom detta ampla befäl blifver nu
Adlercreutz’ betydenhet mindre och har gjort en stark
sensation hos alla, som sätta värde på hans förtjenster, hvilka väl
ingen tänkande kan disputera honom.
Jag vet intet om herr Adlersparre i dag är rest, men sade
det i går, och det vet jag, att Lifregementesbrigadens
husarkår i morges aftågade härifrån, således förmodeligen att tjena
till eskort af sin chef eller befälhafvare af den fördelning af
västra armén, som legat här. Som jag alldeles intet kan
känna, hvad som är grundadt af här löpande rykten eller ej,
borde jag ej nämna dem, men här berättas, att norrbaggar
infallit i Jämtland, och att man tror en plan vara, att af västra
armén en del skall infalla i Norge på en punkt, och att åt
den sidan på en annan norska armén skall infalla i Sverige,
och på det sättet Norge komma att höra oss till. Jag
lemnar möjeligheten af allt detta i sitt värde och gifver endast
berättelserne sådane, som de gå.
Hvad jag vet vara sannt är, att den unge Carl Eric
Skjölde-brand, som vid 29 års ålder redan är öfverstelöjtnant, varit
uti ett hemligt värf (som det säges) uti Norge, blifvit med
sin betjent ifrån gränsen förde med förbundna ögon till
Kongs-vinger, där betjenten kvarstannat, och herren med förbundna
ögon fortsatt resan till Kristiania, hvarest han vistats i fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
