Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. ÖFVERCEREMONIMÄSTAREN LEONHARD VON HAUSSWOLFFS BREF 1809—1810 TILL EXELLENSEN GREFVE NILS POSSE Å HELLEKIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kung Gustaf III:s födelsedag, försäkrar jag Eders Excellens,
att mycket reflexioner fingo utrymme. Jag erinrade mig,
när jag första gång såg honom där aflägga sin huldhetsed
till konung Adolf Fredrik; då han första gång satt där
som konung; då han 1772 efter revolution satt där och
försatte sitt rike uti det skick, som i min tanke var det
lyckligaste och värdigaste; huru han 1778 talte för den
kärlekspant han då väntade, osäker af hvad kön det skulle blifva;
då han 1786 fant grunden till sitt brouillerie med stånden;
huru han 1789 trodde sig komma uti en säkerhet medelst
då antagne akt, som grundade de afskyvärda uppträden, som
sedan tilldragit sig. Att detta upprörde mig ganska
mycket, men jag bjöd till se tranquil ut, fast tårarne verkligen
flere gånger voro mig i ögonen.
Så snart Kungen i går kom uti Rikssalen och alla intagit
sina ställen, öppnade Konungen denna högtidelighet med ett
vackert [tal] och ordade till Kronprinsens beröm samt gaf
ständerna vid handen, att Hans Maj:t adopterat honom till
sin son och, i anseende till [den] vördnad och kärlek Sverige
alltid hyst för namnet Carl, tillade honom det och kallade
honom Carl August.. Därefter lät Konungen hofkansleren
uppläsa sitt nådiga förordnande därom, och därefter aflade
Kronprinsen eden. Sedan den var gjord, steg han fram att
efter ceremonielet kyssa Konungens hand, men innan han
det gjorde, hölt han ett ganska manligt och väl sammansatt
tal med hög röst till Konungen, kallade honom för sin fader
och inneslöt sig uti hans nådiga hägn och beskydd, hvarpå
han närmades att kyssa hans hand, som jag tyckte
Konungen drog undan, och endast tvenne gånger kysste honom
på munden. Därefter påsatte han sin krona, och Kungen
fortfor med sitt tal, uppmanade ständerna att hylla Prinsen,
då vi alla närvarande svuro, och statsministern för utrikes
ärenden förestafvade eden.
Deras excellenser äro väl nämnde i ceremonielet att
bjudas till denna ceremoni, men när fråga uppstod om deras
plats på Rikssalen, kunde den ej blifva annan än utom
skranket, som omgifver tronen, som ej passade för en del af dem,
som varit riksens råd, och för dem alla, efter de flesta förr
omgifvit den på sina tabourets. Att bjuda dem sitta på sina
13
För hnndra år sot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
