Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjärilen med sine prålande färgor,
Snäckan med sitt täcka skal och dyrbara pärla.
Det tilhör Människan, at höja sin själ
till Guds ära, då hon betracktar Gud i Hans
skapade Verk, och då hon nyttjar dem till de
ändamål, hvartill de blifvit henne gifne.
Ehuru den så sällan kännes, sällan
upfylles, är det likväl en af våre förste pligter,
— att känna Naturen,
— att inse värdet af Naturens stora och
undransvärda Kedja,
— att med andakt och beundran betrakta dess
pragt,
— att med klokhet och eftertanka använda
dess alster.
Naturens betraktande är otvifvelagtigt
en af de äldste, en af de först odlade Vetenskaper.
Människan har i alle tider utur Naturens
Riken hämtat sine behof, sine bekvämligheter,
sine nöjen. Men länge dröjde det, innan denna
Vetenskap blef lysande och månge tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
