Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rodde. Men denna mening var endast ett genljud af den
stats-mannalära, som af finsk man,*) med svag eller förrädisk hand,
redan 1721 uti Nystad underskrefs.
Detta siitt att från tinsk ståndpunkt skärskåda deras
beteende, hvilka för Ögonblicket seglade för opinionens förliga vind
i Sverige, kan måhända likväl synas 110g ensidigt. Men äfven
sedt ur en allmännare fram ter det icke fä eller ringa
anledningar till tadel. Mau betraktade sig såsom aslafvai“, hvilka. kosta
livad det än kosta månde, ville bryta de bojor, utländskt
inflytande hade smidt. Och likväl byggde man sina, om icke alla,
likväl mest svindlande förhoppningar på utländskt bistånd. Man
harmades öfver brittiske ministern Barnabys uppriktighet att
förmena: „Je crois que fattendrais la dessus la résolution de
la Cour de Franceoch lyssnade ändå med förtjusning till de
franska ambassadörerne Castejas och S:t Severius påståenden,
äfven när deras fräckhet gick så långt, att den endast genom
språket skiljde sig från andras, hvilka läto svenskarne så djupt
känna sin iråkade förnedring. Den ena stunden försäkrade väl
den ståtelige, i tungans talande förmåga alla öfverlägsne Carl
Gustaf Tessin, att ttom än Sverige af hela verlden öfvergåfves,
så hade det dock mod nog att draga sig ur sitt nedriga och
förtryckta tillståndi den andra stunden åter tiggde man om
almosor, under namn af subsidier åt staten, liksom man ej
tvekade att enskildt emottaga sådana under ännu vida sämre
förevändningar och former. Den store Gustaf Adolfs konst att ställa
sig fri och oberoende af utländskt inHytande, äfven då han
be-höfde och begagnade utlänningens bistånd, var en längesedan
förlorad för Sveriges statsmän. Carl XII:s kraft att stöda sig
blindt endast på sig sjelf låg än mera fjerran från dagens
vishet, äfven då denna som ifrigast sökte inbilla sig sjelf och andra,
att den emanciperat sig. Det är i detta de maktegaiules
ofri-hetstillstånd — oaktadt de högljuddaste rop: pro libertate, den
sanka mark förefinnes, hvari alla stoi-artade planer till
återupp-hjelpande af fäderneslandets och egen sjunken ära dränktes eller
•) Liljenstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
