Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställt sig rättfärdigade inför Guds domarestol, då försöker han
att ännu böja sin darrande stämma för att anföra jäf emot
men-niskomas orättfärdiga utslag och sjunker åter tillbaka i sin
tysta boning, sedan lian än en gång, den sista, trott sig hafva
uppfyllt sin skyldighet mot det folk, han tillhörde fordom.
Kan läsaren i sin själ göra sig en idée om en andesyn af
denna beskaffenhet? Kan hau detta, blifver det honom lättare
att också göra sig en föreställning om totalintrycket af det
vittnesmål, den vid lifvets Rubicon stående krigaren testamenterat åt
historien, angående sina forne vapenbröder, hvilka redan
längesedan skridit öfver gränsfloden, hvaröfver ingen skrider tillbaka.
Han har visserligen hunnit förlora ur sigte mycket, ja, nästan
allt, som på atlägsuare håll sammanverkade till att åstadkomma
slutkatastrofen. Ej ens Barclay de Tolly, stigande fram med
sina halftförisade rörliga kolonner bland Qvarkens för
ögonblicket orörliga, skymtar mera för hans syn. Ur hans minne har
utplånats intrycket af underrättelsen om den konungs fall, för
hvilken den finska hären troget efter gammal vaua hade blödt,
jemte det den blödde för fäderneslandet. Han vet nu mer ej
af hvad, som samtidigt timade inom skötet af detta och som då
upplyste den finska krigaren derom, att fosterjordens centrum
icke låg, såsom dittills, bortom Bottenhafvet. Men hvad han
har lefvande för sitt minne, såsom hade han öfverlefvat det i
går, är situationen — i vidsträcktaste mening af ordet — hvari
den finska hären sig befann, då en gräns blef satt för dess .
yttre strider. De, hvilka handlade oeh ledo, och de, hvilka
blott ledo, utan att kunna handla, framstå alla inför hans inre j
blick, icke såsom ett förbleknadt minnes dimmbilder, utan
såsom gestalter fulla af lifvets nöd, men ock fulla af dess
obrutna mod.
Hvilken var egentligen den makt, som omsider bröt den långa
tystnadens insegel på den gamle krigarens läppar, lemnad qvar
af en hädangången generation lik ett enstaka monument för
att omtala, hurudan den verkligen varit? Vi våga med en
kon-jektur besvara frågan. Veteranen åberopar, såsom redan
anfördes, enträgenheten af vänners uppmaning. Men livad var det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
