- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 1. Historiska arbeten. Första bandet /
205

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stor — —*) Klingspor är”. Likviil tyckes ej den handling
från fältmarskalkens sida, som föranledde dessa bittra
expek-torationer, vara ett uttryck af vrångt sinnelag. Sedan den
jeinte Klingspor till arméen ankomne general-adjutanten grefve
G. Löwenhjelm i striden vid Yiret **) blifvit tillfångatagen, sökte
härens öfverbefälhafvare öfvertala Gripenberg att åter emottaga
samma befattning, som vid krigets utbrott hade blifvit honom
anförtrodd. Gripenberg afslog dock det smickrande anbudet
med bestämdhet, i det han fiistade Klingspors uppmärksamhet
uppå Adlercreutz’ större lämplighet för en sådan funktion, ehuru
äfven han af ganska naturliga skäl hade den meriten att vara
illa anskrifven hos sin högste chef, för hvilken allt manligt
sinnelag och uttryckssätt var en horreur. Gripenbergs vägran
bestämdes likväl ej ensamt, kanske ej ens lmfvudsakligast, af hans
öfvertygelse om sin högsta chefs nedrighet. Han egde en
för-tjenst, lika sällsynt och aktningsvärd i det närmaste som den
att vara i besittning af stora egenskaper: han kände gränserna
för sin förmåga och ville ej taga på sitt ansvar förmätenheten
att bortom dessa utsträcka sin verkningskrets. Hvad han
deremot visste med sig, att han förmådde uträtta, det åtog han sig
lika beredvilligt, som han utförde det käckt äfven under de
brydsammaste förhållanden. När hären var stadd på återtåg,
anförde Gripenberg oftast efterskaran; förskaran, åter när det
gällde att rycka framåt. Hans manér var ej att söka göra sig
osynlig för faran. Striden, der hon brann hetast, fann honom
städse till hands på den höga hvita gångarn och upphöjd öfver
det vanliga måttet af mensklig längd. Så kämpade han d. 24
Febr. vid Forsby; d. 1 April vid Sundby; d. 16 vid Ypperi
och Viret; d. 18 vid Siikajoki; d. 24 Juni vid Ny Carleby; d.

*) Ifall en tradition om detta förtroliga samtal, hvilken hunnit
äfven till våra öron, ej är galet underrättad, var det utelemnade
ordet: kanalje.

#*) „Vid Yppiu eller Yiret pass" skrifver målaren Adlersparre.
Det temmeligen kinesiskt ljudande namnet Yppiu är for oss andra
ett fullkomligt terra incognita. Skulle stället deremot heta Y’pperi,
vore det ingen svårighet att få reda derpå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/1/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free