- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 1. Historiska arbeten. Första bandet /
227

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ken han här förmådde uppställa, sedan „de kring Torneå
förlagda 2:dra och 3:dje brigaderne genom detacheringar och död
voro alltför mycket försvagade. Och då af alla fiendens
foretag siikert stod att sluta att han ämnade agera offensivt, ansågs
nödigt att välja en annan mera passande position11. Med skarp
och säker blick utvalde Gripenberg denna. Det var Kalix.
Dit skulle andra och tredje brigaderna draga sig vesterut för
att derstädes sammanstöta med den första, som fått befallning
att hasta mot norden. Arrangementet med Westerbottens
regemente omnämndes redan. Alla mått och steg blefvo vidtagna
med bestämdhet och utfördes raskt. Redan den 20 voro
brigaderna sammandragna i sina qvarter samt anträdde derifrån
marschen åt Kalix. Under alla dessa bestyr glömde Gripenberg
ej, enligt hvad han sjelf berättar, att låta förstöra de
kanonslupar, som lågo infrusne vid Seskarön, för att de ej skulle
falla i fiendens händer.

Ända dittills hade general Gripenberg fullgjort allt, hvad
man af en omtänksam, rådig och driftig befälhafvare kunde
begära. Kom så olycksdagen, den 21 Mars. Med den kom
underrättelsen, att Gustaf Adolf ej mer var Sveriges kung; att
Sverige icke hade någon konung mera. Han hade dragit finska
hären till förderfvets brant, mot hvilken han skred jemte denna.
Nu hade han stupat i bråddjupet, af olyckan vidgadt vid hans
fot. I sitt fall drog han med sig asina trogna Finnar", såsom
han ännu i sitt fängelse på Gripsholm benämnde dem, med
konungsligt ädelmod bortglömmande, att det dock var den
ypperste bland de finska krigarene, han främst hade att tacka för
ett herberge i samma slott, som under lika förhållanden fordom
lika gästfritt upplåtit sig turvis åt Erik XIV och åt hans
mördare och broder.

Myndigheterna för dagen i Stockholm hade dock icke
funnit lämpligt att om den timade thronhvälfniugen meddela någon
underrättelse åt befälhafvande generalen. Man ansåg honom utan
tvifvel alltför Jconungsk. Men lagmannen Ekorn, asom förvaltade
en del af Landshöfdinge-Embetet i Westerbottens Norra del,”
hade man ansett värd att erhålla förtroende deraf. Detsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:40:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cygnarb/1/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free