- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 1. Historiska arbeten. Första bandet /
260

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glesnade leder. Det var af folk. som tillhört garnisonerna i de
förlorade fästningarna. Icke anseei.de sig bundna af de på
deras vägnar och dem ohördan ingångna förbindelserna, hade desse
män känt stugan för trång, dit man tillåtit dem återgå,
erbjudande dem fredens slappa njutning, medan deras bröder dernte
på öppna fältet kämpade och blödde. Genom moras, skogar,
ödemarker hade de letat sig med större ifver, än älskarn
sträf-var till ett väntande möte: äfventyrande redan under
vandringen att upphinnas af en hånfull död, innan de voro i tillfälle
att, upptagne i regementernas rullor. söka sig en ärofull på
slagfälten. Den. som skrifver detta, har haft äran höra finska
arméens första general-adjutant grefve Gustaf Löwenhjelm under
tårar, dem den långvariga vanan att diplomatiskt behandla
sakerna hvarken ville eller kunde tillbakahålla, fyratio år efter
händelserna, omtala den hängifvenhet, patriotism, stridslust, som
lifvade desse desertörer, Hyende ur famnen af lifvets lugn dit
dödens fanor kallade. Huru kunde väl då en man af
Gripenbergs sinnelag taga den möjligheten kallt, att de genom hans
förvållande skulle för andra gången, efter sådana antecedentia,
falla i fiendens händer. Man djerfdes ju ej ens af honom
begära, att han skulle tinua, att de blott uppfyllt sin pligt mot
konung och fädernesland. — Ehuru de naturligtvis icke hade
sparat sig, när det gällt, räknade man af de öfrigblifna ännu
till hundratal bland Gripenbergs trupper. Deras hotande öde
låg tungt, ja, tyngre än någonting annat på den ädelt sinnade
mannens hjerta, på den samvetsgranne menniskans samvete.

Det bör dessutom märkas, att Gripenberg ej kunde direkt
sjelf föra samtalet med Anselme de Gibory, emedan han, såsom
redan i förbigående blifvit antydt, ej egde franska språket i sin
makt. Han var gjord till att slåss, ej till att parlamentera,
ehuru omständigheternas tvång nu drifvit honom ur hans rätta
roll. Gripenbergs mening måste således tolkas af Palmfelt, som
hade fått på sin lott förmåga att vara oändeligen mera hvad
Horatius kallar — bilinguis än den rent finske generalen. Och
huru mycket det här i verlden beror på uttolkningen, veta vi
ju alla, som dermed haft någon befattning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:40:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cygnarb/1/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free