- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 1. Historiska arbeten. Första bandet /
280

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ock det af hela hans framfarna iefnad afgifna, föredraga att
förneka sin konungs mening, som uttryckte hans fosterlands, och
vederlägga sig sjelf, sitt lif, sin ftra? Han kunde ej tveka i sitt
val. En hög historisk position har mången gång Ivftat män,
som varit Gripenberg underlägsna i mod, ofvan om deras
hvardagliga natur. Gripenberg behöfde blott förblifva lik sig sjelf för
att tiinka värdigt de höga intressen, han representerade i en
stund, då tänka var handla. Han blef sig lik. Finland skall
ej glömma det. Och det skall det desto mindre, som det är
skyldigt upprättelse åt detta vördnadsbjudande krigarminne, som
det så länge tillåtit främmande smädelse att missfirma.

Gripenberg äskade åter ljud i kretsen, hvari han stod,,
och höjde denna allvarliga stämma, som på så många slagfält
hade öfveiröstat stridens larm. ,_,Go herrar I”1 ropade han:
aom någon bland Eder tinnes, som vill att jag skall slåss, jag
skall ta 111ig tusan djéflar slåss. .la" har slagits förr." och
härunder med synlig nppbragd känsla visste han kanhända icke,
att han beseglade detta uttryck af alfvar ined ett ganska liårdt
haiidslag i det inidt på uolfvöt i rummet placerade bordets*

Vittnet har troligen rätt: Gripenberg visste väl ej, hur
liårdt han slog sin hand i bordet eller kanske ej ens, att han
bekräftade sina ord med denna häftiga vttre rörelse. Men livad
han alltför väl visste, var «let, att han oåterkalleligen med sitt
ord hade utkastat stridshandsken. Togs den opp af någon, lika
mycket af hvem som helst, måste Gripenberg slåss. Han skulle
ej hafva undandragit sig att hålla sitt ord. Öfvérbefälhafvaren
hade nu öfverantvardat tinska härens sista öde i händer på h
varenda vilja, som behagade afgöra detsamma. Gripenberg skulle
110g exeijuera dekretet. — Men på generalens tal, uppfylldt af
det högsta lif, följde grafvens tystnad. Ingen af de
närvarande-hade böjelse att åtaga sig rollen af härens Fa tum.

Vittnet fortfar sålunda: uMen härpå följde icke något svar,
efter livad åtminstone jag hörde. Altså syntes tlet mig, efter
hvad åtminstone jag kunde fatta, såsom hade en allmän
öfver-tygelse stadgat sig om nödvändigheten af en Convention såsom
den enda utväg till frälsning."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:40:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cygnarb/1/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free