Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bittra minnena ifrån den tid, då så många hinder hade ställt
sig i vägen för hans eget kunskapsbegär? Ju mindre han sjelf
hade varit i tillfälle att fullt tillfredsställa detta behof, desto
mer måste han ju ömma för deras ännu större brist, hvilka
visste så godt som intet. Det ligger ett nästan bottenlöst djup
i den svenska bondens argument, hvilken i våra dagar vid en
riksdag yrkade på undervisningsverkens förbättring ungefär med
dessa ord: avi, som sjelf fått lära oss så litet, måste ju djupare
än andra känna undervisningens oumbärlighet.11 Såsom bevis
uppå den fasta, man kunde nästan säga heliga tro, biskop
Cygnaeus hyste på undervisningens kraft och verkan, vilja vi från
förgängelsen rädda följande vackra sägen, som nära tvänne
men-niskoåldrar, sedan händelsen hade timat, ännu ihågkoms af en
ringa man bland folket.
Ledde och uppmuntrade genom sitt presterskaps fromma
nitälskan hade Elimä sockens medlemmar insett behofvet af att
inrätta en skola för allmogens barn i församlingen. För den
tiden icke obetydliga medel insamlades i följd häraf genom
frivilliga gåfvor till grundfond för en sådan inrättning; och donna
hade redan trädt i verksamhet, då Cygnaeus utnämndes till
kyrkoherde i Lovisa och Elimä. Med kärlek och varmaste intresse
omfattade han allt framgent den skenbart så obetydliga
undervisningsanstalten; såg med glädje de blommor, som derur växte
opp för ögonblicket, och såg i andanom de frukter, den skulle
bära i framtiden. Och då han en gång hörde några klentrogna
bland sina åhörare i Elimä yttra farhågor för de dagar, som
komma skulle, pekade han med inspirerad blick på barnen i
socknens skola och sade med frimodigaste tillförsigt: vi hafva
ju för desse der åstadkommit ett verk, hvarur äfven kommande
slägten skola hemta krafter att blifva beståndande — tt Vaikka
pakanallinen valtakunta tulisi hallitsemaan tämäu maamme ylitse!*
Ilar läsaren i sina bekymmer någonsin hört en gladare förtröstan
uttalas af menniskoläppar?
Denna biskop Cygnaei orubbeliga öfvertygelse om
undervisningens helsobringande förmåga utgjorde en af de skarpaste
differenspunkter, genom hvilka hans åsigter skilde honom ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
