- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 1. Historiska arbeten. Första bandet /
309

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Finland, torde man dock ej vilja neka, att don försoningsfulla,
menniskoviinliga, sannt kristliga ståndpunkt, hvarpå Cygnaeus
ofelbart skulle hafva kännt sig lyftad i ett sådant förliknings-;
moment, livaråt biskopen i Borgå på den tiden egde att gifva
liksom en andlig sanktion, hade varit ej blott en högre, utan
äfven den onda rätta. Vi veta ganska väl, att Alopaeus efteråt
insåg, att han hade förlupit sig på sin inqvisitoriska Eriksgata
inom Wiborgs läns församlingar, och donna insigt gör hans
förstånd icke ringa heder. Men vi kunna icke härvid undertrycka
den förmodan, att hedern varit vida större, ifall ej anledningarna
till ånger varit sä betydliga. Skulle den praktiska tendens, som
var det öfvervägande elementet i Alopaoi sinnelag, förmått höja
hans blick till de högre vyer, hvilka utmärkte hans
euibetsbro-der, biskopen i Åbo Jac. Tengström, så hade hans
inspektious-resa i de från Sverige tidigare bortryckta delarna af vårt land
kunnat hafva oberäkneligt hugneliga resultater för denna
landsända. Många svårigheter, som sedermera visat sig såsom
oöf-verstigliga, hade utan tvifvel på den tiden temmeligen lätt
kunnat afplanas, ifall en klar insigt af det bristfälliga derpå
arbetat i förening med en fast och fosterländsk vilja. Och s.idant
fall skulle åtminstone efterverldén vetat högre uppskatta Borgå
stifts lycka, att det vid tiden för återföreningen mellan Finlands
olika fragmenter styrdes ej af en presterlig, men matematisk ande.

Att den sistnämnde likväl, när han ansåg omständigheterna
påfordra sådant, kunde utveckla en oväntad ^smidighet" och
visligen skicka sig i tiden, såsom skriften bjuder, ådagalade
Alopaeus på ett segrande sätt, medan eröfringskriget påstod.
Samme prelat, i hvars hus aden svenska officerscorpsen
dageli-gen umgicks kort före 180b års krig15, upptog, medan samme
officerare störtades i grafven eller mot polens isar af landets
fiender, på ett lika beredvilligt sätt bland sina penater
representanterna af helt andra makter än den svenska krigsstyrkan.
Oaktadt all sin afryntlighet1’, röjde deremot Alopaei företrädare
på långt när icke samma lättrörlighet och böjlighot. Det är,
åtminstone psykologiskt, märkvärdigt, att det vekare,
finkänsligare sinnet trognare fasthöll intrycken af tidigare förbindelser,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:40:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cygnarb/1/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free