- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 1. Historiska arbeten. Första bandet /
311

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dermera detta den skuldlöse fränden till last. — Kriget slöts
bättre, än det bade börjats. Nära nog enda gången, sedän
Peter den store upphöjt Ryssland till en verldsmakt, gick det
ur strid utan vidgad gräns. Faran för ögonblicket var
således förbi. Men när hon ej långt derefter återkom mera
hotande, oundvikligare än någonsin, hade Cygnaeus ännu icke
hunnit flytta ut till sin sista borg på Näsebacken. Det stora breda
band, man hängde öfver den åldriges bröst, upplyftade ej
hjer-tat derunder, men bröt det sönder. aGud förlåte mig, jag ser
ju ut i denna ståt såsom en utpyntad bondbrud!” hörde man
den gamle mannen, som ej så hastigt kunde göras mogen för
en ny tid, sorgligt sucka. Hans steg blefvo vacklande under
bördan af hans sorger; och han föll för dess tyngd — och tick
snart derpå lägga sitt trötta hufvud och sitt ännu alltid lika
varma hjerta till ro på den eviga hvilans fridfulla bädd.

Iluru mycket lättare och klokare fann sig ej Alopaeus
«ti sina egna ocli sitt lands öden. Med vederbörligt allvar
förfäktade lian sin rättighet att medelst en predikan få öppna den
i Borgå, under fortgående krig, sammankallade landtdagen. Och
lian fann tillfället lämpligt att under närmare halfannan timmas
tid uppbygga såväl Ii. M. kejsar Alexander som de mänga
andra, hvilka ej förstodo af detta vältalighetsprof ett enda ord.
Denna förlust af en dyrbar tid var onekligen en af de
smärtsammaste, eröfrareue under hela loppet af kriget hade lidit.
På förlusten af orationens innehåll våga vi ej ens tänka.

Till sådana mer eller mindre lyckade oratoriska
kraftyttringar kunde dock Alopaei nit ocli verksamhet icke inskränka
sig på den tiden. Han befann sig nu omsider i slutscenen af den
långa prolog med titel: vara eller icke vara biskop, hvari han
med så sällspord ansträngning och ihärdighet hade uppträdt.
Att han skulle uppbjuda alla sina krafter för att, så vidt på
honom berodde, bereda ett önskadt slut på förspelet, torde
knappt behöfva anmärkas. Endast för att antyda, huruledes
man redan då visste göra rättvisa åt Alopaei ansträngningar åt
detta håll. vilja vi förtälja ett lakoniskt yttrande af en man,
som väl kände och skarpt karakteriserade situationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/1/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free