Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På biskopsförslaget efter Cygnaeus d. ä. sattes jemte
Alopaeus den troligen rikast begåfvade man, finska presterskapet
egde inom sitt samfund nedanom biskopsstolen i Åbo.
Åtminstone i det andeliga talets mästerskap och kraft kunde ingen
på den tiden mäta sig med honom uti detta land. Men ingen
hade dock varit och kände sig kanske då ännu olyckligare än
denne man. Till minnena af hans forna missöden, kom nu
dessutom farhågan, att han kunde till biskop nämnas. Af många
skäl önskade han lika innerligt att förskonas från denna
upphö-jelse, som Alopaeus eftertraktade densamma. Uti sitt stora
bekymmer i detta hänseende lättade han sitt hjerta för en i
dåvarande ställningar och förhållanden väl invigd vän. Och denne
tröstade honom utan ringaste betänkande sålunda: avar du lugn,
nog sörjer Alopaeus för det, att du ej blifver biskop.” Och så
skedde det ock.
I fyra decennier eller alltifrån sitt tjugosjunde lefnadsår
hade Alopaeus redan sutit såsom ledamot af domkapitlet. Med
en sådan routin, understödd af sin egen fallenhet för den
mekaniska behandlingen af ärenderna, måste han naturligtvis vara
i besittning af en viss öfverlägsenhet i de yttre handgreppen
vid de konsistoriela ärendernas bedrifvande, och det så mycket
mer som hans företrädare först såsom nära sextioårig gubbe tog
säte och stämma i domkapitlet. Man äfven 0111 Cygnaeus
hvarken ville eller knnde mäta sig med sin antagonist i slik
händighet, förefinnes dock intet skäl till den förmodan, att sakerna
icke skulle under hans förvaltning blifvit skötta med
erforderlig reda, omtänksamhet och insigt. Han hade i detta
hänseende tidigt gått i god skola. Lydande detta behof af evinnerlig
tacksamhet för åtnjutna välgerningar, som låg så djupt i hans
lynne, erkände han intill sin sista stund den stora skuld, hvari
han stod till sin företrädare i kyrkoherde-embetét uti Lovisa,
teologie doktor Starck, hvars ledning och undervisning han trodde
sig vara skyldig för all sin bästa erfarenhet i och kännedom
om kyrkoärehderaas handliafvande. Biskop Cygnaeus hade
dessutom den lyckan att uti konsistorii notarien S—n ega en
verkställare af de löpande göromålen, mot hvars skicklighet och drift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
