Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af slagnes lik, som vräkas ned för dem.
Det ärende, som fört mig hit till er,
Är af en annan art än att förnimma
Naturbeskrifningar, hvarmed det roar
Ert snille att ge lif åt land och vatten.
Ni bör ej slösa bort er tid uppå
Ett sådant lappverk, som af Finlands djeknar
Och runo-smidare långt bättre göres.
Ni är en målare af högre slag:
Ej tomma ord er anstå, utan färger,
Som ni har rifvit sjelf — ni vet nog hvadan.
Claes Fleming. Jag felat, medges: mest deri likväl,
Att den naturbeskrifnings varma trohet,
Ni misstyckt utaf obekanta skäl,
Har bortsmält pantsaret af lugn och köld,
Hvari ni sannolikt har trott er böra
Ikläda sinnet vid ett möte med
En knarrig gnbbe, som i forna tider
Oaktadt all er vänskap ofta rönt
Missödet att ej fullt behaga eder.
Jag dock ej ovan år att se det språk,
Mitt hemlands dalar lärde mig att tala,
Med föga nöje spordt af allt för mången.
Men jag kan icke hjclpa det. Min tunga
Med svårighet sig böjt för utländskt ljud
Och tankar, som ej fullt mitt hjertas varit.
Jag mins, att uti sjelfva rådets kammar
Mitt uttal ofta väckte mera knot —
Ty endast detta hördes uppenbart —
Än meningen, som utaf talet uppbars.
Ni tyckes icke älska diktens drömmar;
Och verkligheter finnas, hvilkas sanning
Oemotståndligt inta’r öppna sinnen,
Så träffande ock dikten stundom kännes.
Men skulle ni som jag ha vuxit upp
Bland detta folk, der, såsom sjelf ni säger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
