Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eadzivill. Jag medger, att jag annorlunda talat
Förr någon gång — då misstag eller svaghet
Hos den förvaltning, hvaraf Finland styrdes,
Gaf packet lust att mucka. — Vanan att
I politikens alla labyrinter
Mig reda, räknar delta sig till ära.
Uarbaren endast binds af samma språk
Vid kvarje tid och rum; och, oförstådd,
Han tränger ej i skilda skiftens mening.
Det gällde förr att blidka, vinna tid,
Att dela sinnena och att slå neder
Bestraffande uti de remnor, hvilka
Af lämpeliga talesätten öppnats.
Men sedan ändamålet vunnits, sedan
Min politik och Polens vapen segrat,
Det vore dårskap att än hänga fast
Vid ord, som all betydelse förlorat,
Se’n de beräknad verkan åstadkommit.
Att repa evigt upp, hva:l förr man yttrat,
Det vore att vid slagets slut begynna
Upplocka ifrån marken alla kulor,
Som gifvit segervinning, och ej bruka
Dem, hvilka finnas qvar, att den fullborda.
Min mening är densamma, som den varit,
Fast mig blef gifvet medlens kloka val.
Jag ville förr det finska folket böja
Till samma lydnad, som åt Polens herrar
En makt beskär, af kungar sedd med afund.
Så vill jag äu. Men tiden, som är inne,
Mig lärt ett annat språk, än det jag aktat
Nödvändigt för att åstadkomma den.
Claes Fleming. Att tala tlerahanda tungomål,
Den gåfvan blef er obestridligt gifven.
Men huruvida ni det rätta bruket
Utaf er tungas rörlighet har gjort —
Bedömandet deraf ej tillhör mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
