Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Claes Fleming. Hvartill den frågan?
Stenbock. Den görs blott för ro skull.
Claes Fleming. Du vet så väl som jag, ait öppen fejd
Är mellan kungen och hans kunglig höghet.
Utaf dess sändebud således ej
Förpligtelse begäras kan och gifvas.
Med honom dock jag tagit vissa mått,
Hvaraf hans skadelust till viljan inskränks,
Stenbock. Förtjensten af omtänksamhet förringas
Ju ej deraf, att tjuf, som hufvudporten
Har funnit stängd, uppå det oråd faller
Att genom öppen-lemnad bakport smyga.
Jag dina mått och steg visst icke tadlar,
Och min beundran sltänkes åt din tro
På tacksamhet hos dem, du godt bevisat.
Men tillåt en, som ej begärer något,
Att nämna om ett faktum, rätt kuriöst,
Bevisande en enkel sats. Den lyder:
Det säkrare dock är på fränder lita
Än uppå fiender, som stulit sig
In i ett hörn af ädla hjertans gömmen,
Då obevakadt det för sveket öppnats.
Claes Fleming. Du syftar på — — ?
(Daniel Hjort inträder dristeligen. Stenbock drager sig
förlägen tillbaka, men Fleming fortfar att tilltala honom barskt).
Scen IX.
De förre. Daniel Hjort.
Claes Fleming. Var god och fortfar endast
Förutan krus. Af denne man behöfver
Din öppenhet ej låta hämma sig.
Han mitt förtroende ren länge haft
Och deraf värdig är så högt som någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
