Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Claes Fleming. Önskar da då hellre,
Att jag skall tala om en rättvis fordran,
En skuld, som gäldas borde utan prut?
Om hon är värnlös — hvem har vållat detta ? —
Dock, dessa tider skulle tanken sjunka
I djup förutan botten, om man ville
På slika skulder grnbbla. — Men om ock
Vi ej till hjertats röster ville lyssna,
Så flyter kungens hästa hop med vårt,
När vi Matildas hand i Johans lägga.
Fru Ebba. Den utsigt, du mig öppnar, visar höjder,
Som lyfta vänlig lycka emot himlen.
Om dessa höjder i sitt sköte bära
Dessutom dolda skatter, ej jag vet,
Och knappt min fröjd det skulle kunna öka.
Claes Fleming. Matildas — Johans moder tänker så.
Men när du har betänkt, att barnens lycka
Kan bli en underpant för frid, försoning
I detta sönderslitna land — då ökas
Din glädje, Flemings maka, med en ny.
Se’n upprorslågan dämpats, den förbittring,
Som jäst i alla sinnen, stillas bör,
Och lugn och trefnad åter bygga här.
Ej finns ett namn, som högre blifvit lyftadt
Af folkets kärlek än Matildas namn;
Och derför kan föreningsbandet mellan
Vår Johan och Matilda vidga sig
Till ett, som sluter konungen och folket.
Och glömska skall af lycka låna vingen,
Som sopar spåren bort, dem hatet intryckt.
Fru Ebba. Likt sångerna, som kring vår vagga klingat
Och sedan hunnit glömmas, ljuder: fred!
I mina öron ljuft. Är det väl möj’igt,
Att än en tid skall stunda, då jag somnar
Hvar afton roligt, utan att befara,
Att under nattens mörker skola smyga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
