Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med veka önskningar mitt sinne dårat.
Jag vore icke värd din maka heta,
Om jag en hårsmån skulle vilja rubba
Dig från den hjeltebanT, du sjelf har öppnat
Och än skall staka ut. — Hur än det storme
Kring dig, du starke, jag mig känna skall
Mer lugn emot ditt djerfva hjerta lutad
Än ensam i en fridfull tempelgård.
Min syster Katarina, när hon sjönk
Uti den store kungens famn, ej tyckte
Sig mera stolt och trygg än jag i din.
De följas åt ut. Kort derpå inträder hertig Carls sändebud
och ser sig försigtigt omkring åt alla sidor.
Scen IV.
Sändebudet. Här börjar kännas brydsamt mer och mer;
Och låge hafvet mellan mig och Abo,
Det skulle glittra skönare, än nå’nsin
Dess fjärdar sig från slottets fönster te. —
En vexling i mitt läge är väl möjlig,
Ja, sannolik — men annorlunda, än
Med mitt intresse tyckas kan förenligt.
I stället, att jag stirrar nu åt berget
Här midt emot med längtan att mig röra
Så fritt derpå som gettren vid dess branter,
Det kunde sig en vacker morgon hända,
Att jag i motsatt riktning måste kika,
Från berget hit åt slottet och få se
Långt mindre lif än hittills samt det röja
Än mindre, än jag här det röja kunnat,
Så knappt det ock om lif och frihet varit. —
Ditt hjul i all min da’r jag följde, lycka!
Kan du så otacksam emot mig vara,
Att åt ett annat hjul du i min dödsstund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
