Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försöka lefva längre, eller ock
Att kan må kunna börja åter spelet
Med kopp om bättre gunst af blinda lyckan. — — —
Men blind är ej den makt, som ytterst håller
Den tråd, hvarpå Damoklessvärdet hänger
Högt öfver hvarje dödligs väsende.
Ja, det var Gud, som såg, att ej jag stod
Ännu vid det åt mig beskärda målet.
Han måste ba en afsigt med mitt lif,
Då Han det icke öfvergaf åt slumpen
Af denna värjspets, som mitt bröst berörde.––––-
Men hvarför skulle Flemings vilja träda
Som skiljomur emellan mig och döden?
Yar det, emedan Flemings vilja är
Den enda, som har jern uti sin balt,
Och att således endast han kan duga
Till sköld åt det, hans arm försvara vill?
Det gifs dock ingen här, af hvilken jag
Mig mindre gerna hade sett bli räddad.
Ett dubbelväsende han likväl tyckes:
Den enda man vid detta hof, allt sedan
Ej Sabelfana der syns mer, han drager
Min själ till sig med underbarlig makt;
Men dock min känsla stöter mig från honom,
Liksom den samma våg, som kastar oss
Emot en klippa, rifver oss tillbaka.
Blir han välgörare för detta land?
Blir han dess bödel? — I hans makt det står
Att välja mellan båda dessa vilkor.
Blott Gud än känner valet, han skall träffa,
Och tiden blott det valets verkning visar.
Men jag i denna stund ej fatta kan.
Om ej min dolk uppsöka skall det bröst,
Som nyss mig värnat; eller om jag måste
I döden följa honom, hvart han går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
