Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som lånade af honom allt sitt sken.
Med glädtigt sinne drog jag npp mot norden;
Men vid dess portar hösten ren stod vakt:
Liksom en jernsvart mur sig reste mörkret
Och stängde himlens klarhet ifrån jorden.
En ändlös skog af granar mötte oss,
Liksom naturen hade uppryckt alla
Cypresser ifrån söderns grafvar och
Dem omplanterat uti nordens öknar.
Vårt tåg gick under deras stela kronor,
Liksom den drunknades i hafvets djup.
Men midt i furuskogens famn vi stötte
På ställen ännu mera dystra än
Dess stela allvar. Sommarn hade der
Sett milda lunder, vaggade af vinden.
Nu stod der endast björkens hvita stammar,
Likt mödrar klädda i sin djupa sorgdrägt,
Och spöklikt sörjande sin slägt, som fallit.
Och deras barn, de vissna löfven, drifna
Af stormen, dansade vid dess musik
På sina egna grafvar vildt omkring. — —
När dessa vålnader af söderns frukter
Sig snärjde kring min for, då pressades
Mitt hjerta samman, liksom om jag sett,
Hur krigets flammor härjade min hembygd,
Dess hyddor jemnade med brända marken
Och sina skördar skar så nära roten,
Att det för såningsmannen återstod
Ej ens förhoppning om en framtidsskörd.
Kinski. Förunderligt, att slika krigets bilder
Ej skrämde er från dessa nordens nejder,
Der krigets verklighet är städse hemma
Och ej med italiensk belefvenbet
Blott leker krig, likt edra condottieris,
Men med hårdhandsken griper tag i allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
