Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kinski. Det är ej jag,
Sora rygga plär på halfva vägen. Men
Jag denna gång ej till det yttersta
Yill drifva konseqvensen dock. Må ingen
Likväl den slutsats deraf dra, att det
Ej nästa gång kan ske med dubbel ifver.
Arnaldo. Då ej ni har försyn att i ert tal
Behandla som en tiggare er furste,
Kan väl ej heller någon annan hoppas
Att för er fräcka mun bli fredad, innan
Er tungas band med svärdet blifver knutet.
Kinski (dragande sitt svärd med yttersta förbittring).
Har på ditt svarta hjerta du än något,
Så lätta detta, medan du ännu
Din skandalösa tunga röra kan:
I alla fall det icke länge räcker.
Minutens visare är denna värjspets
Uppå ditt lefnadsur. Den löper fort.
De öfrige, främst Schenck, tränga sig omkring de tvistande
och söka att försona dem. Då träder Sabelfana midt i den
upprörda hopen.
Scen III.
De förre. Sabelfana.
Sabelfana. Guds fred! Och helsningar från Polen!
Kinski (sänkande sitt svärd). Hvem
Är det, som helsar oss ifrån mitt land? (Till Arnaldo).
Förlåt! Men i den stund, en helsning ljuder
Ifrån mitt Polen, vill jag icke dö,
Ej heller döda. Haf föredrag med mig!
Arnaldo. Det är ej jag, som brist på tålamod
Har röjt mot er. Ni gerna lefva må,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
