Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje akten.
Scen I.
Hertig Johan och Karin Hansdotter.
De inträda från högra sidan. Johan vill omfamna Karin.
Jiarin- Ej må din arm vidröra mer min nacke!
Kall käns den nu, liksom ett bödelssvärd.
Johan. Ditt väsen, ej min arm förbytt natur.
Kring dig den slöt sig förr som sommarböljan
Omkring en blomsterö, af henne värmd
Och värmande tillika. Lika varm
Min arm är ån — om ej af is den mötes.
Karin. Din arm var lika hård ren första gången,
Då den mig, öfvervunnen, smidde listigt
Fast vid ditt bröst, hvari en lusteld brann,
Som jag mitt hjertas låga likna trodde.
Johan. Ej du bedrog dig då, men nu du irrar,
Om ej du tror, att älskande den böjes
Omkring ditt lif.
Karin. Den närme sig ej detta,
Om icke för att taga lifvet af mig.
Din arm är lika kall, som den är hård:
De svaga glöden, glimmande i askan
Af släckta flammor, mäkta honom värma
Så litet, som de tända mer min kärlek,
Fast andra känslor flamma upp vid glöden.
Johan. Hur heta dessa känslor?
Karin. De ännu
För nya äro att sitt namn uttala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
