Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan. Den helge bispen så vanhelgar allt,
Hvad heligt är i himlen och på jorden,
Och blir en skamfläck för det landets bildning,
Hvars talan har fördristar sig att föra.
Så länge finska tungor röras än
Att tolka tankar på hvad språk som helst,
Med harm, förbannelse och hån hans namn
Skall af dem slungas hän åt efterverldens
Förakt evärdeligt. Och det är främst
Min pligt som Finlands furste att så högt,
Som det i min förmåga månde stå,
Inlägga en protest emot hans vanvett,
Och det är derför ock jag skyndar mig
Att åt mitt Finlands hemspråk nu bevisa
Den högsta ära, det kan vederfaras,
Då jag det brukar till ett uttryck för,
Hvad jag att säga har åt en monark,
Som går i spetsen för det folk, hvars språk
Måhända blir en dag ett modersmål
För högsta bildningen kring jordens rund.
Du är ju villig att behjelplig blifva
Vid denna vederläggning af Follingius?
Petrosa. Så villig såsom skyldig eders höghet.
Johan. Gack derför genast i mitt kabinett
Och gör ett utkast der. Vi sen tillsamman
Det skola noggrant granska. Ty ett arbet
Det måste bli, som Finland aldrig glömmer.
Petrosa. Det är min tanke ock; men ej blott derför
Jag göra skall det bästa, jag förmår.
Petrosa går bort genom venstra dörren; Arvid Stålarm,
mycket ung page, inträder.
Scen IV.
Hertig Johan. Arvid Stålarm.
Johan. Du ser rätt gladlig ut. Ar det blott öfver
Att vara ung och page, som du dig fröjdar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
