Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och om jag sökt en möjlighet till räddning,
Var det, vid Gud, ej för att rädda mig.
Johan. Den tid, som stundar, kritisk mätte vara
I högsta grad, dä äfven du, Petrosa,
Det finner lämpligt att dig granutyckt visa,
Om jag på guldvigt mina ord ej väger.
Det hittills var för mig en tröst och glädje
Att utan förbehåll och ängslig pröfning
Få kasta i ditt sköte mina tankar.
Mig stundens allvar unnar ej ens detta.
Hur orätt gjorde du dock ej min mening,
Då dystert du vid ordens ljud grep tag!
Om jag din kropp ej ville innestänga
På detta slott, mitt uppsåt dervid var
Att obegränsadt spelrum lemna åt
Din ande i de sferer, der den är
Mer hemmastadd än ibland vapnens trängsel.
Här kan den sista knektens styfva arm
Oss gagna mer än du med allt ditt snille.
Men hvem väl skulle sköta såsom du
Derute våra vigtigaste värf?
Vår verld begränsas snart af dessa murar;
Men genom dig jag hoppas sammanhänga
Med detta stycke verld, som ej ryms här.
Du vet, att jag kan räkna uppå bistånd
Med säkerhet från Polen, Preussen, Danmark,
Och med din vana hand du sköta måste
De trådar, hvilka binda oss vid dem.
Petrosa. Ansvara kan jag eudast för mitt nit,
Men ingalunda för mitt uppdrags framgång.
En pröfning förestår all utländsk vänskap,
. Som torde blifva starkare än denua
Och visa giltigheten blott af ordet:
Dig sjelfvan bjelp, och Gud skall hjelpa dig!
Johan. Du kan, ty värr, ha rätt. Men när kring vänskap
Och skyldskap ett gemensamt jernband smides
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
