Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schenck (till Petrosa’. Ja, det är sant, fastän jag icke kom
Att derpå tänka. (TiU Fleming). I er amnesti,
Som frånsagt mig all andel, den min vishet
Och mångbepröfvade erfarenhet
Beredde mig uti hans höghets rådslag,
Jag ser en förolämpning, ej en ynnest.
Arnaldo (sakta till Petrosa, hvilken han igenkänt).
Bra vo, min son! Det var ett lärospån,
Som Loyalas adept missunnar dig.
Claes Fleming (till Schenck).
Ske eder vilja! All er vishet torde
Dock ej förslå att reda ut den härfva,
Hvari man narrat er alt trassla in er.
(Sedan han närmat sig Petrosa, sakta till honom).
Din räf, för gammal ost du nu betalat.
Men se blott till, att mina hundar ej
Dig komma så på spåren som jag sjelf.
Sök dig en kula, der du dig kan dölja
Tills vidare; och rymmes der eu björn,
Så släpa dit den argaste, som finns.
Hertig Johan kommer nu från slottet, följd af fångne finnar
och omgifven af Nils Boije, Anders Siffridsson, Ivvar Månsson och
Hans Larsson samt andra fiendtlige hölvitsmän. När hertigen g&r
tram, uppstår en aktningsfull tystnad, och alla bufvuden blotta sig
bland folket. Afven Johan blottar sitt, och han bugar sig med ädel
värdighet för de församlade.
Johan. Farväl min ungdoms sköna, kära land!
Mitt bjerta stannar qvar uti ditt sköte,
Fast ur din famn mig hårda öden rycka.
Sahelfana (stiger fram till hertigen och talar med hög, kraftfull
stämmaj.
Mins ni ännu den rättighet ni gaf
At hvarje finne, om ni någonsin,
Se’n ni vårt land in i förderfvet ledt,
Det skulle öfvergifva såsom nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
