Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återvända till kapellet, hvars dörr ej fullt tillslutes. Biskopen tager
några steg ditåt, men vänder tillbaka och talar knaböjande på
kapellets trappsteg).
Arvid. Du helga jungfru och I helgon alla!
O! mågen I för lambsens throne falla,
Såsom jag faller ned för eder thron,
Och bedja, att mig måtte gifvas styrka
Att oförkränkt bevara i vår kyrka
Er helgondyrkan och den rätta tron.
En röst, som ropar fåfängt uti öknen,
En fot, som söker siigen genom töcknen,
Hvad kan väl utan eder förbön jag!
Men om de strömmar blod, som Finland gjutit,
Ej hunnit än försona, hvad vi brutit,
Mitt hufvud falle främst för straffets lag.
(Under denna bön har biskop Hemming inträdt, väpnad i full
rustning, som föga låter prelaten skymta fram>.
Hemming (för sig).
För att din bön må blifva hörd, behöfver
Du ej till alla helgon ställa den:
Vi andra kunna deras tjenst nog sköta.
(Biskop Arvid uppreser sig och betraktar, sedan han vändt sig
om, ej utan häpnad Hemming ett ögonblick, men går derefter
honom till mötes i Risigt att föra sin gäst in i slottet. Under det de
aflägsna sig, blickar Grabbe tankfullt efter dem).
Grabbe. Man gjorde denne orätt, om man sade,
Att han en ulf i fårakläder är:
Han bär sitt rätta skinn, trots Thomas Wolf
Och ingen sjöman bättre styr sitt roder,
An den prelatens vilja styr hans arm.
Ifall vår arme biskop honom ger
Ett enda finger, är han så förlorad,
Att, om han också alla helgon hade
Uppå sin sida, rår dock Hemmings handske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
